Precis kommit in från en härlig promenad längs skoterleden i solskenet. Under tiden jag gick så konstaterade jag att vi bor så fantastiskt fint och bra till att man vill dö en smula.
Att ha nära till stan, alla bekvämligheter ett stenkast bort, vi har grannar men inte så dom ser vad vi har på tallriken på bordet, en liten skog alldeles vid gården, fantastiska ställen att promenera runt, rådjur som spatserar runt på gården, skoterled 150 meter härifrån, tyst lugnt och lagomt stilla. Vad mer kan man önska sig!? =)
Jag kommer ofta att tänka på det när vi är ute på tur här runtikring.. Idag var en sånn dag. Undrar jag om det är därför vi trivs så gudomligt bra =)

Alla de små blev trötta, Jerry ligger på köksoffan och tar igen sig och Filip sover ute i vagnen. Jag har kokat kaffe så det ska jag dricka upp och sen göra ett litet städ inför helgen som är på intåg.

Jobbarhelgen är i full gång och plötsligt har jag bara 12 timmar kvar imorgon så var den över för den här gången.

Har duschat, satt igång en brasa, äter lite chips och dip, dricker lite cola och ser en film på tv. Rätt mysig lördagkväll för mig själv ändå, jag klagar inte.
Är nog bäst att vänja sig med ensamma kvällar eftersom det drar ihop sig för Garpenberg och vi endast kommer ha fredag och lördagkväll tillsammans jag och Jens, de helger jag inte jobbar.
Jag har börjat förbereda mig mentalt för det, vi har vanan inne men skillnaden var väl då att jag var mammaledig och betydligt kortare avstånd och mindre tid som han var borta samt handlar det inte om veckors arbete, eller månader.. Vi talar nog närmare dryga året.
Allt går och tur är väl det! =)

Det är så tomt här hemma utan Filip.. Jag är inte speciellt van att vara utan honom. Knappt sett han sen igår på dagen förutom inatt när han kom tassandes över till oss där han skulle fortsätta sova. Inte mig emot trots att det kan bli lite trångt men det får det så gärna vara emellanåt.

Ikväll när jag svängde in på infarten möttes jag av rådjuren som numer titt som tätt besöker våran gård. Blev alldeles paff där dom stod men lika fort sprang dom in till skogen här bredvid.

Nu ska jag ägna mig åt filmen istället!


Underbara och älskade barn!