Idag har vi varit på Nodo och ätit lunch med Johanna, Sabina, Tessan och lilla Devin. Räksoppa som var ohiskelit god fast några ynka skedar var vad som gick ner. Inte ens colan drack jag upp och då är det illa kan jag tala om. Kände redan då att det var stopp som de varit nu i flera veckor. Vi var på middag hos mormor och morfar, men jag blev tvungen gå hem.. ville bara schojjas åt all mat, noll matlust. Dåligt mår jag men jag hoppas att dropparna ska få fart på det hela. Det är nåågot bättre nu än vad det var för ett tag sen.. så jag hoppas det händer något snart!! Sen borde jag nog ta och åtgärda det här stående problemet på allvar. Icket så nödvändig eller fräsch info, men.. nu vet ni!

Till något roligare, jag har börjat packa idag på allvar. Fyllde lite kartonger men huja.. vad grejjer vi har!! Det kan nog vara en god ide att börja så smått omän det är lite mindre än två månader kvar men som här ser ut i varje låda och garderob så kommer det ta tid. De är ju liksom så enkelt att varenda liten pinal ska genom fingrarna, så enkelt är det ju.

Vårat älskade lilla hjärtegryn sover sen en stund tillbaka, jag är lika förvånad varje kväll vi lagt han nu senaste dagarna. Från dagen före julafton till nyårsafton så har vi varit borta varenda kväll, alltså vi har lagt han för natten borta. Så lite har han tjorvat omän väldigt lite kan jag tycka, man har fått springa ett par vändor tills han slutligen somnat. Hade som ställt in mig på att vi skulle få lite strider nudå igen när vi sabbat hans rutiner lite under många kvällar.. men icket, han är om möjligt ännu lättare att få isäng. Man lägger ner han och sen sover han inom loppet av fem minuter när man gått ut ur rummet utan att man behöver bry sig. (Imorn får jag nog äta upp det här.. )
Det är säkert en självklarthet för många, och inte alls tycker att det borde vara några problem.. men han är ju grym våran lilla Filip! I våra ögon sett ;)

När vi lika är inne på ämnet, han man älskar mest i världen, så får jag ibland världens pirr i hela kroppen när jag tänker på hur lyckligt lottad jag/vi är.. Alla älskar sina barn över allt annat, så även vi. Nu får jag sånn god lust att gå och slita upp han från sin säng och bara hålla världens mest underbara kille! Men det ska jag inte, istället ska jag slå över till Jönssonligan och vänta på att mina andra underbaringar ska komma hem, Jens och Jerry! ♥